Igår fyllde min älskade ponny 21 år och eftersom jag i detta fallet aldrig blir äldre än 11 så gick jag upp tidigt för att hinna skämma bort honom med borstande och häst-tårta innan jobbet. Det kan verka så fjantigt men den kärleken som jag får av honom och som jag känner för denna fina, snälla och ärliga varelse går inte riktigt att sätta ord på. Bara jag tittar på honom kan mitt hjärta svämma över. Jag är så jävla tacksam för att jag har honom, han räddar mig varje gång. Tack som fan Anna, Peter, Fanny & Felicia för att ni gav mig Finn. Ni gjorde mitt liv SÅ mycket bättre.

Här kommer bilder på honom och oss genom åren, delar upp det i olika inlägg för det blir för många på en gång annars.

Tack ponpon för att du stått ut med mig i hela ditt liv <3