Fan...i början av veckan satt jag och finurlade på hur mkt nudlar jag sulle orka med att äta denna månaden. Sen som en skänk från ovan kom drickspengarna och räddade mig. Trode jag. Nu efter att ha betalat sista räkningarna finns där inte mycket kvar på kontot. Dem sista drickspengarna måste gå till att tanka bilen så att jag kan ta mig till jobbet. Och det är mitt eget "fel" (som en del kanske skulle kalla det) att jag har det knapert nu eftersom jag verkligen reser upp varenda liten slant jag tjänar. 

Och det är okej, jag har ett jobb nu och det kommer komma in pengar. Men jag blir lite tung ibland vid tanken på framtiden just vad gäller den ekonomiska biten.

Mitt liv ska inte bestå av mestadels jobb, och pyttelite annnat. Jag ska ha en liten gård, några djur, familj och hobbys. Och ett jobb jag verkligen tycker om, hellre än ett jobb som snabbt betalar av lånet för att kunna köpa den där lilla gården. Och det är där det tunga smyger sig på, för allt kostar ju! Och eftersom jag inte vill bo i någon lägenhet kommer det kosta mer dessutom. Tänk om något går sönder, något av djuren skadar sig, alla behöver äta....pengar pengar pengar. 

Ibland tänker jag undrande och med lite förtvivlan; ska hela mitt liv bestå av att jaga vartenda öre för att gå runt?!

Så vill jag fan inte heller ha det. 

Men vafan...man kan lära sig att leva snålt utan att man tänker på att man snålar. Det är nog så det måste bli. 

Och det blir bra det med. Så länge vi får vara friska har man alltid mycket.