På nya jobbet igår skulle jag ta betalt av en dam i rullstol som satt på uteserveringen. Hon bad mig hjälpa henne nerför kanten så att hon skulle kunna hämta pengar " därborta". Inombords brottades jag med känslorna som sa både "jomen jo det funkar väl" och " nej förfanhon lurar mig". Jomen jo vann och hon pös iväg. Den andra personalen frågade om hon betalade och jag medgav att nja inte direkt. Oro i magen och skäll på mig själv. Jag skulle aldrig gjort det! 

Efter typ 15 min kom hon tillbaka och betalade.

Efter 20 min till kom hon ännu en gång med ett vykort som hon ville ge oss för att pizzan var den godaste hon ätit och allt var så bra.