Tyvärr kan det nog vara så att det här är hans värsta födelsedag so far. I tisdags ringde Gabriella och sa att Finn var halt på kvällen när dem tog in honom och när jag sen kom på morgonen igår såg jag direkt att något var jävligt fel, ringde veterinären direkt och efter några timmars väntande kom han och konstaterade att ponpon antagligen har sträckt ut antingen djupa- eller ytliga böjsenan. Han kunde inte fastställa riktigt vad som hänt utan om 2 veckor ska det komma ut en annan veterinär och ultraljuda benet för att se precis vad som är skadat. Så tills dess är det sjukhage, lindor och medicin som gäller. Det värsta är att det kan ta mellan 3- 12 månader innan han är bra igen.

Känns så in i helvete förjävligt och hemskt att jag bara vill gömma mig i ett hörn och gråta. Men som Nisse sa så får jag försöka tänka att det kunde varit värre, han är ändå vid gott mod och finns kvar hos mig. Tack och lov.

---

Men iaf ett stort grattis till den bästa ponnyn man kan tänka sig, min ponpon <3