Jag har också tänkt på andra sätt att hjälpa människor, för det vill jag verkligen. Mitt yrke måste inkludera det, annars kommer jag inte att trivas om jag känner mig själv rätt. Ledsna människor har jag tänkt mycket på. Jag tycker faktiskt att jag är bra på att trösta folk som är ledsna.

Ett exempel är när jag var i lumpen, där jag mådde riktigt psykiskt dåligt, sämre än vad jag någonsin hade gjort förr. Jag och 2 andra i min pluton stod nere vid befälens kontor och skulle prata med vårt högsta befäl, löjtnant Kristoffersson. Den ene var en tjej som skulle till tandläkaren, och den andre en kille som också mådde psykiskt dåligt. Medan vi stod och väntade på att han skulle komma ut till oss upprepade jag för mig själv "börja inte gråta nu, för fan Victoria han ska inte få se dig gråta!!!" jag svalde och svalde för att få bort klumpen i halsen men den satt där, stenhårt. Så kom Kristoffersson ut och tjejen med tanden pratade först, sedan gick hon och det var killens tur. Han berättade att han mådde dåligt och saknade sin flickvän och började gråta. När jag såg hans tårar och förtvivlan var det som om mina tårar och min förtvivlan flög iväg. Som om jag måste lägga det åt sidan för här finns någon som behöver att jag är stark nu. Jag fann styrka i hans sorg. Plötsligt var klumpen borta och jag stod och klappade honom på ryggen för att trösta medan Kristoffersson stod där lika kall som alltid. När löjtnanten sedan vände sig mot mig kunde jag klart och tydligt säga "jag vapenvägrar!" utan vare sig någon klump i halsen eller tårar på kinderna.

Och det har hänt flera gånger att jag känner mig starkare när jag ser någon som mår lika dåligt som jag. Jag vill hjälpa personen att må bättre, för jag vet hur jävla skit allt känns, och när jag försöker få den andre att må bättre lyckas jag också ofta få mig själv att må bättre.

Det kanske låter helt ego? hm..inte i mitt huvud iaf, och jag menar inte att vara egoistisk. Jag menar bara att jag mår bättre av att hjälpa ledsna själar. Så att arbeta med det på något sätt skulle vara spännande.

Men riktigt vilket yrke det skulle vara vet jag inte. Något tips?

Annars så kommer mina vänner snart, 8 dagar för att vara exakt och det längtar jag jättemycket till. Och så vill jag att Terry ska svara på mitt sms så att jag kan styra upp framtiden lite mer. Jag har styrt upp den en hel del faktiskt, om man jämför med för bara några månader sedan, men hans svar behövs för att det ska bli mer stabilitet. Så snälla Terry svara nu!!!!

/ Victoria