Jaha, då var det gjort. Jag o dampe har sagt hejdå till varandra för ett års tid. Många många tårar rann och det var riktigt jobbigt men som vi sa, det är nu tiden är den rätta för att utforska världen, sen har man jobb och familj att ta hand om och kan inte bara dra iväg ett år. Så gör det mesta av din USA vistelse älskling så firar vi jul i Agusa när du kommer hem = )

Annars så är min kropp inte som den ska. Har haft sjuk huvudvärk sådär varannan dag sen i lördes kväll och förkylningen går hit o dit. Inte alls vad jag behöver. Börjar känna mig stressad över inryck, det är bara 2 månader kvar nu och min kondiotion är förjävlig! måste bli frisk nu så jag kan börja lägga på ett kol.
Vissa dagar när jag tänker på lumpen är jag så sjukt taggad och längtar efter att få börja äventyret, och andra dagar är jag nästan rädd för vad jag har gett mig in på. Jag ska ha folk som skriker och vrålar på mig varje dag i ett år, jag ska sova ute i skogen i februari utan mat, vatten, sovsäck eller sällskap, jag ska vara vaken nästan dygnet runt i början, jag ska konstant ha en tidsgräns för allt jag gör, kissa, klä på mig, hämta saker, gå till andra sidan skogen och dylikt. Och det kanske inte är så konstigt att man kan bli lite fundersam på varför man frivilligt utsätter sig för det här. Men jag ska klara det som fan! allt sitter i huvudet (förutom astman, andas kan jag tyvärr inte välja om jag vill kunna göra eller inte ) men säger jag till mig själv att nu ska du jävlariden röra på dina fötter och klara av att gå de här 3 milen med all packning  så ska jag fan ta mig göra det också! Att ge upp finns inte i min värld.

OCH det här satans mysteriet med mina armbågar har fått ännu en daignos. Denna gång av en av de bästa ortopederna inom området i hela sverige. Jag var där för ca 1 månad sen och förklarade att min högra armbåge gör ont när den inte ska göra ont. Att det gör ont när jag boxas vet jag inte går att göra så mycket åt, men att den gör ont när jag cyklar, bär på saker, kastar bollar eller har den böjd ett längre tag borde gå att lösa trodde jag. Specialistens utlåtande blev att jag inte ska styrketräna eller boxas på 3-4 månader, även om det kan kännas LITE BITTERT, men att då ska mina problem försvinna. Jag har för i helvete hållt upp med allt sånt i mer än ett jävla år och ändå är det såhär. Så jag ska gå med en armbåge det är fel på för resten av mitt liv nu. Jävla skitdoktorer! dom lyssnar ju inte, och bryr sig inte om mer än att dem får sina jävla 300 kr för att dem gör undersökningen. FY SKÄMS!

dagens gladhet: jag ska dansa och det tycker jag om.

/ Victoria