Imorgon gäller det. Min framtids planer avgörs. Blir det som jag tänkt o planerat, eller går det åt helvete? ja det vet jag snart. Nu behöver jag inte längre säga att jag vill göra lumpen men inte vet om jag ska när någon frågar vad jag ska göra efter studenten, nu kan jag svara konkret. Jo jag ska göra lumpen i södra sandby som spaningssoldat. Eller, nej jag vet inte, söka jobb antagligen. Shit.
Nu är det på allvar. Det är inte längre långt fram i framtiden, som när jag var 15 o sa till folk att jag ville göra lumpen. Nu är det helt på riktigt. Känslorna är blandade, jag är både nervös, peppad, fokuserad och lite rädd. Om jag inte klarar det vet jag inte riktigt var jag ska hitta kraften till o plocka upp mig själv från botten igen. Men det får bli den dagens ( kanske morgondagens!) bekymmer. Just nu har jag möjligheten att få göra det jag har velat göra i 4 års tid. Och jag ska inte ge upp utan en fet jävla bra prestation. jag SKA helt enkelt klara det!
mmm...imorgon vet jag. Fy för fan

NO PAIN- NO GAIN!!!!!!!