har alltid fått mig upp i ringen

Nej fy fan jag kan inte släppa det. DET ÄR SÅ JÄVLA JÄVLA ORÄTTVIST!
Jag brukade skratta åt dom som fick träningsverk av gympan. Nu är jag en av dom.
Jag kunde springa 7 km utan att bli så värst trött. Nu får jag astmaanfall efter 10 minuter.
Jag brukade vara så självsäker och glad. Nu vet jag inte vem jag är och har inte varit helt fullt äkta rakt igenom glad på jag vet inte hur länge.
jag brukade umgås med min älskade extra familj nästan varje dag. Nu träffar jag ingen av dom.
jag brukade se olika städer på tävlingar. nu är jag bara här runtomkring.
AAAH jag kan hålla på hur länge som helst.

FY HELVETES JÄVLA RÖVSKIT VAD JAG HATAR MINA ARMBÅGAR!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Victoria

Man kan inte välja när och hur man ska dö. Det enda man kan bestämma är hur man ska leva.

RSS 2.0