är det så? eller behöver jag bara komma in i det mer kanske. Ingenting känns som det brukade göra och som det ska göra! jag argumenterar med mig själv fram och tillbaka, men än så länge så vet jag faktiskt inte. Allt är så på ytan och utan känslor. Och jag gillar det inte alls. Dessutom finns inte tron på riktigt och utan den blir det svårt.

Jag får se vad jag bestämmer mig för. Förmodligen att bara go with the flow av gammal vana och för att jag helt enkelt ska hålla på för att jag är den som är den, inte den andra.


morsh