Jag saknar att få göra 20-20. Jag saknar att få linda händerna med lindor som luktar äckligt som fan. Jag saknar att svettas som fan o ha spyan i halsen när vi gör de sista sit-upsen. Jag saknar att känna nervositeten och upprymdheten på invägningarna. Jag saknar min extra familj, speciellt min storebror. Jag saknar att ha ont i näsan. Jag saknar att hoppa hopprep och räcka ut tungan till Achie. Jag saknar att lära mig ny teknik. Jag saknar att få använda all min energi, vilja och koncentration på att göra en så bra match som möjligt. Jag saknar natten före en invägning när jag sover med mycket kläder och har en packad väska beredd. Jag saknar känslan av att ha ett tandskydd i munnen. Jag saknar mina sekonders pep- talk i rond pauserna. Jag saknar att få ansiktet insmort av vaselin och nässpray insprutat 2 gånger i varje näsborre. Jag saknar att hälsa på domaren när jag precis stigit in i ringen.

helt enkelt