Jo såhär dagarna innan jul känner jag mig ovanligt tankspridd. Förmodligen eftersom jag inte behöver tänka på plugg nästan hela tiden och därför har tid att ägna tankarna åt vad som helst. Så nu ska jag dela med mig av dem. Några av dem åtminstone.

Droger. Plötsligt är det ingen stor grej att prova på. Fler och fler gör det, och sen berättar man i förbifarten som om det inte är en stor grej. Är det verkligen inte det? Jag tycker att det är en stor grej. Och många av dem som använder dem påstår att de inte är mer skadliga än alkohol, men då undrar jag varför alkohol är lagligt och droger olagligt? Någon anledning måste det ju finnas. Lite skrämmande att det börjar bli så vanligt och ospeciellt. "jag har provat, vadådå?"
Nåväl, kalla mig pryd eller vad man nu vill men jag håller mig borta från det där. Jag är tillräckligt störd iaf.

Boxning. Såg på Achies bilddagbok att hon och Rasmus kanske skulle bli skickade på träningsläger på bosön med juniorlandslaget. Och jag kan inte låta bli att undra om jag också hade fått åka om jag kunde fortsatt med det. Hur långt hade jag kunnat gå? hur bra hade jag kunnat bli? För det är inte bara mina egna tränare som har sagt till mig att dom tycker att jag har talang, människor på tävlingar har också gjort det. Och jag har aldrig nånsin fått så mycket bekräftelse på att jag varit duktig på någonting innan. Jag är inte bra på något annat dessutom. Hur bra hade jag kunnat bli på det enda jag var bra på? jag vet att jag bara plågar mig själv när jag går runt och funderar på det här men jag kan ändå inte låta bli. Jag skulle så hemskt gärna ta reda på de här frågorna, men tyvärr så går inte det. Och det gör mig så himla deprimerad och ledsen. I just det här fallet ser jag inte ljuset. Och det är i min värld så jävla orättvist.

Förhållanden. Par efter par gör slut runt omkring. Och det får mig att fundera på mitt eget förhållande. Hur ska vi göra nu, för att vi ska trivas som vi så länge som möjligt? Jag tror på saknad och uppskattning. Vanor kommer ändå, men jag vill ha dem senare, när man bor ihop och delar sina liv på riktigt. För det känns som om jag har fått en riktig storfångst på kroken och dom ska man vara väldigt rädd om, de är sjukt sällsynta!

Lumpen. Mönstringen kommer närmare och närmare och jag känner mig inte mer och mer redo. Mitt stora orosmoment är cyklingen. Jag är sjukt rädd att min astma ska märkas av där eftersom den alltid envisas med att vara värre vid denna tiden på året. Ibland måste jag ta medicinen även när jag inte anstränger mig för att halsen bara rasslar och är tung = ( jäkla idiot påhitt är vad det är! Och jag är ganska säker på att de kommer se min läkarjournal där det står både om mina jävla armbågar och om min astma. Jag hoppas så in i helvete att de inte nobbar mig för någon av de här sakerna. Inte för något annat heller såklart, men jag tror att armbågar och astma är mina två SVAGA sidor. Annars känns det bra. Jag kan vara ganska beslutsam när jag vill, och ganska så övertygande om det nu skulle behövas. Jag ska träna så mycket som möjligt nu iaf så att konditionen blir bättre.

Jullov. AHHHHHH så SKÖNT! det kommer bli det skönaste lovet nånsin om man ser till att slippa skolan, för shit i satan vilken termin det har varit. Såhär mycket har vi aldrig haft innan. Jag som trodde att tvåan var den jobbigaste delen och att trean skulle bli lagom slapp, men icke att det var. Så därför ska det bli så gudomligt skönt att bara få låta bli att tänka på läxor, inlämningsdatum och betyg i några dagar. Och jag och dampe drar till Agusa på fredag vilket också ska bli fete najs = ) julbak, kräng, promenader och super mycket mys är vad vi ska ägna oss åt. Helt klart lite mer mmmmm i livet!

ja det var det för den här gången. Men det kommer en fortsättning, det äår jag säker på.

No Pain- No Gain
/ Victoria