Han där

 
 
 
 
 
 
Fotograf: Min grymma, fina kusin Fannyyeaa Gartz Levin. Puss och tack!
 
/ Victoria
 
 
 
 
 

I just can´t crack your code

Riktigt rolig träning igår som fyllde mig med massa energi. Boxning är fasen också bäst. Extra kul att Fannyyeeeaaaa var där!
 
Nu köttar vi äppelmarknad på Gästis hela helgen, så den där extra energin kommer att behövas. Tjo!
 
/ Victoria
 

Att dem gråter leende

Dagarna går så fruktansvärt fort och man kan inte annat än att hänga med. Ibland vill jag bara borra ner hälarna i marken och stanna upp lite. Livet som det ser ut nu börjar gå mot sitt slut och samtidigt som jag ser riktigt mycket fram emot det nya och spännande, så finns det saker i detta som jag inte vill ska försvinna. Egentligen är det nog bara livet med min ponny nära mig där jag träffar honom varje dag som jag fasar för ska ta slut. Han ger så mycket glädje och kärlek. Och trygghet. Och nu ska jag lämna iväg honom snart. Min sedvanliga hat-kärlek till förändring gör sig påmind. Som tur är kan jag nästan lova mig själv att när han väl har kommit till Hinken, och jag väl har kommit iväg med min andra hjärtegubbe så kommer allting att kännas lätt. Det är alltid stunderna innan "hejdå" och när man måste vända sig om för att gå som är dem värsta. Jag är alldeles för blödig för sånt.
Men dessa sista veckorna ska jag verkligen uppskatta min guldklimp och livet som hästmänniska. Smutsiga fingrar, svart snor, halm i strumporna och villkorslös kärlek från en vit, fyrbent bästa vän.
 
/ Victoria

Jag kan om jag vill

Plötsligt har ondska smugit sig skrämmande nära. Vi står frustrerade, förbannade och känner med en avsky hur maktlösa vi är. Hur kan det vara "offret" som ska lida, när det är förövarna som borde vara de som jämrar sig i smärta och ånger. En del av asen förklär sig dessutom, till fjärilar som lurar personer att beundra deras fina färger och harmoniska existens, när de egentligen inte är annat än köttätande malar som livnär sig likt parasiter på andra. Även jag har blivit lurad att le mot en sådan, när jag egentligen skulle stampat på den.
När det kommer till ilska, rädsla och hot är människor inte alls olika djur. Och likt djuren slåss vi utan mycket eftertanke för att skydda dem vi älskar.
Och jag kommer använda tänder och klor om det krävs.
Era jävlar.
 
/ Victoria

Merhaba

 
En intet ont anande Victoria stod på flygplatsen i Oslo och undrade var i Norge vi skulle hän. Fick en biljett i handen med destination Antalya. Småkaos i hjärnan och "men nu blev det nog fel här, detta ligger ju i Turkiet och vi ska ju till en stuga i Norge". Tittar upp på tre leende människor och hör Björn Rosenström sjunga "jag har blivit luraad wo-o" från Tobbes mobil. Nisse har alltså, med hjälp av kollektivet och min mor, lyckats få mig att hela tiden tro att vi skulle tillbringa några dagar i en stuga i Norge när vi i själva verket skulle på solsemester en vecka i Alanya! Så fin överraskning han gjort min nissepånke. 

Så vi har stekt och svettats som as i 40+ och doppat o dippat i havet som höll ca 30+. En himla skön svennesemester (min och nisses första)..(antagligen sista också)..(hehe) där vi bara chillaxade, drack öl, solade, hamamade, svettades sf, dansade på barer, bord och dansgolv, åt gott och skrattade. Tack Ida och Tobbe för himla roligt sällskap, och tack mest och sf till nisse som ordnade detta, du är fin du älskling <3


Självklart blev jag sjuk i vanlig ordning på resan och är det fortfarande, så både gårdagen och idag har varit lugna för att vara jag. Umgåtts med min ponpon som visade att han saknat mig genom att gnäggande komma springandes genom hagen, följa mig med blicken när jag gick omkring och trava efter när jag kom för långt bort. Den gubben alltså :´)


Jag har en skön känsla av att ett nytt kapitel snart börjar, och istället för att känna ovilja inför förändring som jag brukar, är jag sugen på att kasta mig in i den. Det går fint.


Höst, du är för första gången hos mig väldigt välkommen.

 

 Bilden har ingenting egentligen med inlägget att göra, mer än att den känns så himla jag

 

 / Victoria

Yippikayäy MF

Skratt och flams med hinken på jobbet i torsdags, en heldag med min knoe i fredags som innehöll både puss och sniff på världens bästa ponny, acroyoga, fishtacos, många skratt och dans till Panda Da Panda där även Fannyyeeaaa anslöt innan vi drack Starbucks kaffe och åkte tåget hem. Hem till Everöd där min nisse fanns. Lördagen bestod av namngivningsceremoni i vacker natur i kopparhatten med trevliga människor och söta pågar första delen av dagen, och den senare delen var det 25-års fest i Arkelstorp. Idag har vi tagit det stora steget att BOKA RESA! Den 30 Oktober drar vi så äntligen mot nya äventyr, denna gång på andra, andra sidan jorden; Nya Zeeland. Vi har provat att sätta upp tältet i trädgården och känt att vi faktiskt är på väg igen. Underbart! Sen åkte nisse mot Oslo igen. Men vi ses på fredag igen, och då ska vi ha semester ihop en hel vecka i en lyxig (för oss) stuga någonstans i Norge. Ska bli så förjävla skönt! Jag tog mig en kvällstur på min guldklimp som nog ätit knallpulver för han var överallt och ingenstans och hade energi för hela Lyngby. Sol, skratt, bara ben mot hästrygg och en tosig älskad sprudlande ponny fick avsluta denna lediga härliga helg. Nu har jag samlat energi för sista tuffa arbetsveckan innan semestern. Fint.
/ Victoria

hard work work

Har rast på mitt gamlingjobb och sitter på en sleten stol i den fina trädgården. När jag slutar här ska jag hem o slänga i mig själv och min ponpon mat, sen dra till nästa jobb och slänga ut pizzor på folk hele kvällen.
Imorgon är det Gästis igen! Dock utan både Hinken och Britta.. Men på torsdag kan vi dansa flamenco i köket igen, jag och min kära hink!
åh idag längtar jag tills jag får gå och lägga mig igen..

/ Victoria

Träning i mitt hjärta

Idag ska jag träna "riktig" boxning för första gången på måååååååååååånga veckor. Är taggad och peppad och pigg och glad! Svettas, slåss, vara utmattad och genomkörd är fantamaj en av de bästa lägena jag kan befinna mig i. I love it!
/ Victoria

hitan o ditan

Sitter på tågbussen från Helsingborg till stan. Nisse var hos Freddan o emms så jag körde en snabbvisit hit mellan jobbedagarna för att fylla på kärleksbägaren. Välbehövligt <3 Nu ska jag mest se ut såhär dem kommande dagarna:
/ Victoria

Baby, skit i vad ryktet säger

Livet snurrar på i en rasande fart. Jag jobbar mestadels, men lyckas ändå få in guldstunder som förgyller. Jobbet på gästis går bra och är fortfarande roligt. Har träffat så många nya fina människor som är lite tosseda precis som jag. Speciellt kära Hinken som med största sannolikhet ska ta hand om min älskade prins när jag reser med min andra älskade gullegubbe. Det känns asbra i hjärtat att tänka sig Finn bo hos henne. Hon och hennes barn var och hälsade på i stallet igår och pusslet föll i princip på plats. En del att lösa innan han kan flytta dit men det ordnar sig. Eller- jag ordnar det. Flyttar till en stuga vid havet med Jojjo nästa vecka. Hur coolt?! Och DÅ JÄVLAR ska jag ta tag i min kropp igen. Äter för dåligt, ofta för att jag inte hinner med, och tränar för lite. Mår så sjukt mycket bättre när jag äter bra mat och tränar. Även om jag väger lite nu så känner jag mig inte "frisk och fräsch" och det är väldigt skönt att veta skillnaden mellan när jag är "smal, smal" eller "stark, smal". Mullor for the win. Nej nu måste jag sova som fan så jag orkar vara en trevlig servitris i 12 timmar imorgon också.
/ Victoria

wtf

HATAR att min fristad inte längre är en plats där jag är glad och mår bra. Kärnan har jag ju kvar såklart, men platsen är nog förlorad för alltid. Idag hade jag finfrukost med min knoe på smulan iaf. Hon är fin. Och ikväll kommer Nisse hem! <3 / Victoria

P.S

Det förra ( och detta) inlägget skrev jag på min nya fräsiga mobil!!! Första gången ever jag skriver blogg från en mobil. Känner mig jädrans teknisk faktiskt. P.S 2. Buss sätet jag sitter i luktar gammal gubbsvett som jobbat med fisk några år. Isch. D.S

pjhuu

På nya jobbet igår skulle jag ta betalt av en dam i rullstol som satt på uteserveringen. Hon bad mig hjälpa henne nerför kanten så att hon skulle kunna hämta pengar " därborta". Inombords brottades jag med känslorna som sa både "jomen jo det funkar väl" och " nej förfanhon lurar mig". Jomen jo vann och hon pös iväg. Den andra personalen frågade om hon betalade och jag medgav att nja inte direkt. Oro i magen och skäll på mig själv. Jag skulle aldrig gjort det! 
Efter typ 15 min kom hon tillbaka och betalade.
Efter 20 min till kom hon ännu en gång med ett vykort som hon ville ge oss för att pizzan var den godaste hon ätit och allt var så bra. 
"tack så jättemycket!!" sa jag och menade det verkligen. Tack för att du visade att det fortfarande finns ärliga, fina främlingar.

O sen ramlar vi ut, såvitt jag vet

En Victoria, en Johanna. 2 mil på våra cyklar. Egenlagad falafel och Oskar Linnros. Klädbyten och smink. Stress för att kissa vovven innan sista bussen gick mot stan. Förfest bara vi i en liten lägenhet på söder. Gamla godingar som Bubbles och 3 liter vin. Titta i gamla skolkataloger och skratta tills magen får kramp. Fnissande vingla ner på stan och dansa helt obekymrat och fritt utan ett bekymmer i världen. Konstanta leenden och skratt i vår egen bubbla. Träffa på en vän med en cykel och tycka att det är en bra idé att färdas alla tre, lika lösa och ostabila, genom staden för att spela hockeyspel på Egna hem. Kraschlanda och slå sig men bara fortsätta skratta tills det onda försvinner. Gå hem längs vägen arm i arm med en finfin vän. 
Så jävla bra kväll/natt. Tack Jojjo!
 
/ Victoria
 
 

Insikten att ens fördomar är sanna

Klockan ringer vid 05 om jag har utsläpp av djuren (vilket på ett sätt är skönt, för då får jag vara i den miljön som start på dagen) eller vid 06. Jag duschar, äter och sätter mig på bussen för lite mer än en timmes färd mot Ystad. Har ingenting emot det, jag brukar sova och lyssna på P3. Parkerar sedan röven på en stol vid ett skrivbord med en dator och sitter där och maler på fram till "kafferasten" vid 09. Inget riktigt andhål (eller vadfan heter det?!) för det är samma miljö jag sitter ner och dricker mitt kaffe i. Tillbaka till mina arbetsuppgifter, scanna kreditakter in i systemet. Ca klockan 12 är det lunch. Värma lunchlådan i micron och äta medan vi tittar på folket på torget utanför. Ibland pratar jag med de andra, ibland inte. Sista rycket för dagen med scanningen fram til ca 16.15 då vi börjar packa ihop och gå ca 3 gånger ner till valvet för att låsa in allt igen innan det stängs. Stänga av datorn, tack för idag. Hoppa på bussen, P3 blandat med slumrande och filosoferande. Cykla/köra sista biten hem och dämpa hungern innan min vita springare ska få sin kärlek för dagen. Hem och dricka kaffe, prata med nisse och sen somna. För att vakna nästa dag och börja om. 
Att arbeta på kontor är precis så som jag föreställt mig. Jag gillar det inte alls. Jag hade säkert vant mig efter en tid, men saken är den att jag inte vill vänja mig. Jag vill tycka att det är tråkigt att vara inomhus, stillasittande en hel dag. Att det är jobbigt att behöva tänka så mycket på hur man borde se ut. Att inte känna någon samhörighet med kollegorna. Att man känner riktigt starkt hur de som arbetar lever för fredageftermiddag när de får gå hem från sitt jobb och vara lediga en hel helg.
Jag vill leva för hela mina dagar, alltid. 
Så det ska jag göra också.

Det löser sig

Fram till i mitten av maj visste jag fortfarande ingenting om var jag skulle jobba i sommar. Jag har sökt säkert 10 jobb och hade inte fått napp någonstans. Men så ringde Gästis i Brösarp och ville att jag skulle provjobba, samtidigt som Sparbanken Syd i Ystad hörde av sig och erbjöd en månads heltidsjobb. Efter jag provat på Gästis fick jag jobbet och tänkte att fy fan vad gött sommaren är räddad nu kommer jag jobba som satan. Så jag tackade så mycket men nejtack till banken och var glad i hågen, ingen hemtjänst för mig i sommar! MEN så fick jag mitt schema och det var betydligt mindre jobb än vad jag trott och jag började dessutom inte förrän i mitten av juli! WTF och helvete som fan! Lyckades tjata mig till lite fler timmar nu de senaste veckorna och tack vare min pappi och att den ene snubben som skulle varit på banken hoppat av, har jag nu 3 veckor heltidsjobb i Ystad innan mitt schema på Gästis börjar! Perfekt och så jävla skönt! Dessutom har jag tack vare min nyfunna kompis Ellinor ett extrajobb på La Finestra Italiana i stan! OCH dessutom vill Axeltorp att jag gärna hoppar in så ofta jag kan och jag har redan fått några pass under hela sommaren. OCH hemtjänsten vill att jag ska vara kvar som timvikarie där! Helt plötsligt bara dräller jobben ner över mig och det är wonderföl eftersom jag för inte längesedan såg mig själv som fattig, rastlös och deprimerad (dock med en solbränna höhö) utan jobb.Nu kan jag tjäna pengar igen och inte leva på mina stackars föräldrar. Dessutom är jobbet på Gästis jätteroligt och jag tycker verkligen om människorna jag jobbar med. Man kom in i gänget typ direkt och alla är härliga och skämtar. Och det är ju ingenting jag varit bortskämd med förr i tiden kan man ju säga, så sommaren kommer fantamaj bli en bra sommar känner jag! Mycket jobb, men också sommarfirande och fina helger med nisse då och då! 
Fint som fan.
Sommartradition förr. Nu får vi hitta nya!
 

/ Victoria
 

kan jag få ett vittne

Oskar Linnros nya. asbra!
Ska in till stan med Jojjo och fixa en massa bl a ny mobil, studentpresenter och jobbeskor. Solen skiner och livet är najs och för första gången ever bjder jag på en purfärsk bild!
Inte lika bra kvalle som modebloggarnas men så är jag ju faktiskt en bonatös och ingen fashionista!
 
/ Victoria
 

fyra år senare

I söndags serverade jag för andra året på studentbalen på Bäckaskog slott. En tjej som nu gick i tvåan som också serverade frågade mig vad jag gjort sedan studenten när hon fick veta att det gått fyra år. Och det fick mig att reflektera över åren som gått. På fyra år har jag ändå hunnit med ganska mycket. Vi tågluffade i Europa med surfarliv som avslut, något jag velat prova sen jag var liten. Jag började tävla i boxningen igen efter skadan. Jag och nisse flyttade till Frankrike. Jag blev hästägare till världens finaste ponny. Vi flyttade till vår första lägenhet tillsammans. Jag började jobba inom vården. Vi åkte till Thailand. Jag började jobba som personlig assistent. Jag skadade armbågen igen. Vi flyttade till en ny lägenhet. Vi åkte till Sydamerika. Jag kom på vad jag vill bli när jag blir stor. Jag gjorde ny comeback i boxningsringen. Nisse flyttade till Oslo och jag hem till Everöd. Jag började plugga på komvux. Jag började jobba som servitris.
Ungefär så plus så mycket mer. Men tänk vad jag fått se, göra och uppleva! Är så tacksam och glad för det.
Snart styr vi mot nya äventyr efter en fin sommar med så mycket gladheter som möjligt!
Spännande.
På den tiden då allt det där låg framför mig. Plus att spy i varje rabatt i hela tivoliparken med omnejd tihi.
 

/ Victoria
 

"sommarlov"

Idag har jag haft min sista lektion på komvux! Är nöjd med betygen och glad att jag träffat nya fina kompisar. Det har för det mesta varit roligt men också tungt som fan ibland med allt pluggande när jag samtidigt jobbat, haft ponpon, tränat och skullat vara social. Men det går fan om man vill, så är det bara! Än en gång vill jag tacka min självdisciplin för att den finns och är så stark och bra. Utan den hade mina betyg sett väldigt annorlunda ut.
Nu känner jag mig fri (åtminstone som en höna i en okejstor hönsgård) och har till och med legat ute i solen och bara degat för första gången! Gött som fan. Jag hinner med min häst, att hjälpa till hemma och att vara social igen vilket är förjävla skönt! 
På fredag ska jag jobba på Gästis igen och då får jag förhoppningsvis mitt schema så att jag kan planera sommaren lite, som den planerare jag är. På söndag ska jag servera på studentbalen igen. Gabbi är ju student i år och ska gå i min klänning så det blir lite extra kul att vara på plats och se henne i den. Förhoppningsvis tappar jag inte något på någon i år heller, peppar som fan!
Nej men annars så rullar det på. Var hos nisse i helgen så min kärleksbägare är någotsånär påfylld ett tag iaf, sen kommer han hem om två veckor litegrann. Hoppas det går fort tills dess!
Nu ska jag städa och sen laga lite mat innan jobbet hos mina gamlingar!
Tjofadderittan (vilket inte följs upp av ett fult ord som börjar på ko och slutar på ittan i min värld!)
 
Lite klipphopp utanför Arequipa, Peru. Fett!
 
/ Victoria
 
 

Kör bara!

Idag känns livet roligare igen! Eller rättare sagt, hela denna veckan har varit roligare trots att den varit full av lite allt möjligt men mestadels plugg. Jag ska helt enkelt inte göra för lite ofysiska aktiviteter under för lång tid för då dimper humöret som gamlingars hängetudor. Och nu har jag varit i full gång hela dagarna och då blir jag mycket gladare!
Ska alldeles strax in och kötta mitt sista bilogi 1 prov. Det känns helt okej tror jag, jag har pluggat mycket och tycker att det är intressant så förhopnningsvis har faktan fastnat också. Sista kapitlet i boken handlar om miljöpåverkan och jag är SÅ glad att det ingår i kursen att få lära sig att våra val påverkar miljön i stor omsträckning. Det känns som att många stadsbor i klassen fick en del aha- upplevelser och jag önskar att alla tar till sig åtminstone lite av det vi får lära oss. Det var såklart inte bara stadsborna som lärde sig nya saker, men vi lite mer bönner kände nog faktiskt till litegrann innan, dessutom har jag ju en fantasisk Felicia som är en riktig miljökämpe och som jag lär mig av. Det jag fick en aha- upplevelse av var att vi använder SÅ mycket mer vatten än vad vi tror. Bara att koka kaffe kräver oerhört mycket mer än bara den lilla mängden vi häller i bryggaren. Kaffebönan har krävt vatten och för att bryggaren ska fungera krävs vatten. Varje svensk använder ca 74 badkar vatten VARJE dag! En aningens större mängd än jag tänkt på. Och alla mediciner vi proppar i oss påverkar våra fiskar eftersom läkemedel inte kan brytas ner av våra kroppar utan följer med kisset ut i reningsverken. När sen avloppsvattnet rinner ut där dem små fiskarna bor hämmas deras fortplantningsorgan av de olika substanserna. Så tänk på att inte konsumera mer än vad som verkligen behövs! Jag är glad att jag för det mesta faktiskt har "rent" kiss och inte skadar firrarna.
 
Finns mycket mer att säga men nu måste jag in och skriva provet här. Sen ska jag belöna mig med massage!! Det behövs som fan och det är den bästa Sofia som ska rädda min kropp från knutor och smärta. Lovely!
Var nu rädda om er OCH miljön!
 
/ Victoria
 
P.S. ponpons ben är bra igen :D :D :D D.S

Victoria

Man kan inte välja när och hur man ska dö. Det enda man kan bestämma är hur man ska leva.

RSS 2.0