Come up in the sky lookin extra fly
Kan checka av en grej från min egentligen icke-existerande bucket-list;
Hoppa fallskärm!
Och vi valde att göra det på det vackraste av alla dem vackra platserna på NZ, nämligen Wanaka. Magiskt!
Dock inte alls så nervkittlande och adrenalin pumpande som jag föreställt mig. Stunden innan man går in i ringen framkallar 100 gånger fler fjärilar i magen om man säger så. Jag var mest bara nyfiken på hur det skulle kännas, den där stunden när man faller i full patte mot marken som kommer närmre och närmre innan fallskärmen vecklas ut och man gliiiiider och njuter av utsikten. Så när min hoppkille kasade oss fram till kanten och frågade om jag var redo så var jag faktiskt jäkligt redo. Hejohå för fan!
Och så skrek jag som en liten tös när vi slängde oss ut och hade sen ett flin över mitt fladdrande ansikte hela vägen ner. Rekommenderas starkt för alla, prova förijössenamn!
Jag och min hoppkille som jag tyvärr inte minns namnet på hihi
Jag och min kille, nisse
Vackra, underbara och fina Nya Zeeland
Wiiiiiiiiiiiiiiiiieeeeeeeeeeeeeeeeeee!!!!
"Det är daugarna man minns" med dansk accent
hell yeah!
totaly värt att se ut som en shar pei för
såhär i efterhand kan jag inte förstå hur jag inte kunde vara rädd här?! Måste varit hög på livet
We survived! Och har ett minne för livet (eller åtminstone ett minne sålänge hjärnan får minnas) och det var sketagrymt helt enkelt!
/ Victoria
giddy up!
blev lite längre bloggpaus än vad som var menat men för att sammanfatta snabbt:
mina knän = sämst, jag försökte verkligen men när varje tramptag känns som knivstick är det inte så jädra festligt.
alltså hyrde vi en bil i 10 dagar och hoppas på att knäna ska bli bättre under den tiden, annars ska vi wwoofa.
vi har tagit oss 6/10 runt av sydön och kan bara hålla med alla vi pratat med, här är otroligt vackert!
grönska, berg, tallskog, bara buskar, stenigt, gröna ängar med massa får och kor, det skiftar hejvilt mellan allt det men överallt blir man amazed av utsikten. nu kommer lite bilder som får tala för sig själv ist;
buuuu det verkar inte vilja funka :(
ni får använda fantasin tillsvidare så ska jag försöka igen snart!
nu ska vi snart laga våra bönor i tomatsås med lite grönsaker och couscous och sen blir det nog en tur till i mysiga queenstown. imorgon blir det nervkittlande action men det tar vi då!
/ victoria
när livet ger dig citronhelveten....
...får du göra så god jävla lemonad du kan även om det kan vara riktigt surt!
Det är vad vi sysslar med för tillfället.
Mer info kommer.
/ Victoria
on the road again
Nu har vi kommit igång på riktigt, så som vi har funderat och klurat över i så många månader. Nu är det jag, nisse och våra cyklar. All day all night. Och yes la gente esta muy loca kan man väl säga. Det är tur våra mammor inte ser var vi kör, vad vi äter eller för den delen känner hur vi luktar. Dem första 3 dagarna har gått okej, första dagen fick Nisse punka ganska direkt så vi fick leda cyklarna någon mil. Trötta, hungriga och vilsna kom en räddande ängel och erbjöd oss att tälta i hennes trädgård. Väl där efter en jävla uppförsbacke fick vi duscha och hon lagade en riktig måltid bara sådär! Karré och ärtor, långt ifrån mina favoriter men jag slök allt. Så fina, fina människor som bara tog hand om oss fast vi var främlingar. Blir varm i hjärtat. Tack så hemskt mycket underbara Hawkins familjen!
Andra dagen var okej och nu tredje har mitt knä börjat göra ganska ont. Det är ju självefan att man ska vara byggt av så klent virke. Vi får se hur det artar sig och lösa det därefter.
Som boendet inatt, Vi har ingen aning utan hoppas på att det finns en snäll bonde som låter oss bo i en hage. Och att det inte börjar regna innan vi har lagat mat på vårt lilla stormkök.
Easeyliving.nu
/ Victoria
