Åhhååh jag håller på att bli tosig på vågen och min kropp! I nästan två veckor har jag ätit enligt "21 dagars detox" upplägget som jag brukar må skitbra på och kilona brukar flyga av på typ fyra dagar MEN denna gången när jag MÅSTE gå ner så händer det inte ett skit >_< två VÄLDIGT överflödiga kilon är det enda och jag har ju två kvar!!! Och jag känner mig inte pigg och lätt för ett enda jävla öre som jag brukar när jag äter bra. Känns som jag är lika snabb som en snigel och explosiv som en sengångare. Det förstör allt med match och tävling när jag nu drar ner rejält på maten och blir surare och jävligare för varje dag. Och när det inte händer något trots typ konsant hungers-känsla vill jag bara skita i allt och kränga en Ben&Jerrys. Men det gör jag inte. Idag när jag var ute och gick med Finn höll jag på att bajsa på allt för jag hade knappt ork till det ens och visste att jag hade intervaller kvar som väntade när jag kom hem. Såååååå nära att jag struntade i det men thank god för min självdisciplin som nästan alltid tar mig i kragen och sparkar mig framåt mot mina mål och så även idag. Bockar av allt från to-do-listan för dagen med en jävla massa stånk. 

Det bra är att jag känner mig åtminsone mindre. Även om vågen inte håller med. Jävla mf!

Om inte jag tappar lite vikt snart så tappar jag nog fan förståndet och det är inte bra när man jobbar med dementa. 

 

Pepp från Gabbi: Bitches get shit done! Precis vad jag behövde höra.

 

 

/ Victoria

Sen ett tag tillbaks har i princip det mesta i mitt liv varit kaos. Så jävla mycket tunga saker som malde och malde i mitt huvud. Har mått bajsedåligt och varit jävligt off på allt. Och under denna perioden har jag också ätit sjukt dåligt. Jag har tänkt flera gånger att "imorgon börjar jag äta bättre så idag får jag passa på att kränga" men den där imorgon har inte riktigt infallit och min ledsenhet har vägt ikapp med kilona som blev resultatet av allt skit. Och JA jag vet, jag är inte på något sätt tjock eller överviktigt det minsta MEN som tränad och boxare är vikten alltid en del av själva boxningsvärlden eftersom vi tävlar i viktklasser. Och vågen har inte varit min vän på sistone. 

Så funderade jag på det här med tröstätande eller nog mer i mitt fall jag pallar inte bry mig-ätande ock kom fram till att jag har ju aktivt valt att stoppa ex. chokladen i munnen fastän jag vet att det är himla onyttigt. Ingen har tvingat mig att äta en hel chipspåse utan det är jag själv som velat trycka in chipsen i munnen. 

Och det blir en ond cirkel av skiten. Jag äter dåligt, märker att jag blir (för att vara jag) tjockare, äter mer för att jag redan slarvat så mycket och blir ännu tyngre. 

Jag hade kunnat skylla det på att jag inte mått bra, att det varit väldigt jobbigt i familjen med konstant oro och sömnsvårigheter. MEN alla dessa saker innehåller inga kalorier. Det enda jag kan skylla på är min egen bristande karaktär PUNKT. Man väljer fan själv.

Och det har jag gjort igen nu. Denna veckan är jag lite gladare och 2 kg lättare. Både i våg och själ tror jag.

 

Så det så.

Såhär såg min 24e födelsedag ut: