Jaha då var vi inne på 9e dagen på vår resa! Vi har än så länge hunnit med 4 städer. Kommer inte ihåg om jag skrev om ValParaiso men vi gillade det inte så strunsamma. Sen har vi varit 4 nätter i La Serena. Det var lite ofrivilligt att det blev så länge men det funkade. Det var en ganska liten, lugn stad som på somrarna har många turister eftersom det ligger nära havet. Under våra dgar där åkte vi på en utflykt till valle del Elqui, som är jordens mest energirika plats. Tänkte på min kära kusin Felicia som nog hade uppskattat det lite mer än oss men där var mysigt och glassfabriken hade god glass. Vi var på papaya odlingar, pisco tillverkning och nisse åt solugns tillagad get vilket inte finns på många ställen. Det var en ganska lagom bra utflykt, kunde varit bättre men vafan. Dagen efter var vi på La observatories de MallaCulla där vi tittade på stjärnor, planeter och fick en riktig närbild av månen. Det var coolt och jag tyckte det kändes som vi var med i Harry Potter världen för vår guide var så lik professor Lupin och vi stod uppe bland bergen och spanade i mörkret a la HP style! Det var riktigt häftigt iaf. 

Igår vid 16 tog vi äntligen bussen vidare mot San Pedro  som vi anlände till idag, 17 timmar senare. Här är väldigt olikt något annat, väldigt litet, sjukt varmt, öken aktigt och man kan gå genom centrum på 5 minuter. Men här är najs. Luuuuuugnt och skööööönt. Imorgon ska vi kanske hyra cyklar och pallra oss runt till olika saker man ska se på här i närområdet och i övermorgon åker vi på en 3 dagarrs tur till/ genom saltöknen för att landa i Uyuni, Bolivia. Vi har hört mycket om speciellt den här turen, att det kan vara lite sådär med mycket men väl här nere så är det egentligen bara att chansa och gå på magkänslan om vilken av alla 54 ( eller liknande ) agenturer vi ska välja. Det blir nog bra i slutändan! Men det ska bli kul att komma till Bolivia, dels för att det är mycket!! billigare och dels för att vi ska äventyra mer där. Och bli inte rädd nu mor och far, jag menar inte äventyra som lifta med fula gubbar eller sova på gatan, utan äventyra som cykla dödens väg och träffa apor i ett reservat. Sånt roligt!

Nu ska vi snart svetta oss till en restaurang för lite kvällsmat tror jag.

Vi hörs på andra sidan!

/ Victoria

Ja nu är drömmen om SydAmerika äntligen verklighet! Vi lämnade Sverige i tisdes för en två månader lång rundresa i Chile, Bolivia och Peru. Och vi kunde inte haft en mer spännande (eller förjävlig) början. Första motgången kom kvällen innnan vid ca 22 när vi kopierade alla viktiga papper och jag upptäcker att mitt pass har blivit för gammalt. Ja, jag håller med vad förmodligen alla tänker att hur kan man vara så dum i huvudet och inte titta på det, men jag har inget bra svar. Jag var dum i huvudet helt enkelt! Men! turligt nog för mig så blev nisse inte galen utan började försöka hitta en lösning på problemet och efter en del diskuterande med mor och far kom vi fram till att bästa lösningen var att tidigt som fan köra till Sturup för att fixa ett provisoriskt pass där och hoppas på att det skulle funka i alla länder. Sagt och gjort, vid 5 lämnade vi kristianstad (efter ett stopp i everöd för att pussa Finn hejdå såklart) och styre mot Malmö. Efter några timmars väntande hade jag mitt pass och polisen sa att det inte skulle vara några problem men att jag kanske skulle behöva ett visum. Så vi ringde ambassaden och hörde hur vi skulle göra. Där fick vi då sådär en 6 timmar innan planet skulle gå reda på att vi behövde minst ett EFTAS (eller vafan det heter) visum och att det ska man ansöka om minst 72 timmar innan avresa. Men vi tänkte att vi måste iaf chansa så vi ansökte så fort det gick och hoppades på det bästa. När det var vår tur att checka in i Köpenhamn var dem först tveksamma till mitt pass och sedan om våra ansökningar hade gått igenom, men efter några telefonsamtal var allt löst och vi var välkomna ombord YÄY! Första flygningen till Amsterdam gick snabbt, runade genom flygplatsen för att hinna med nästa till Atlanta. Den resan var seg som fan, vi satt inte ens bredvid varandra. Jag hamnade bredvid en kines som hade lite märkliga handrörelser för sig när han skulle sova (hjälp) och när vi sen äntligen efter 9 timmar landade i Atlanta för att typ direkt gå på nästa plan till Santiago åkte vi på nästa motgång. Då hade det blivit något fel i bokningen så det gick inte att skriva ut våra boardingpass! Men tack och lov var personalen väldigt snäll och hela 4 mann stod och knappade frenetiskt på tangentborden och fixade till slut, efter sådär en 20 minuter fram våra biljetter så att vi kom med planet. Pjhuuuu! Dags för 9 timmar till som faktiskt gick snabbt eftersom vi sov mycket. Sen var vi framme i en helt ny världsdel och resan kunde börja (för första gången under ekvatorn). Nu har vi hängt i Santiago några dagar och idag i Valparaíso som vi ska lämna redan imorgon för att åka till La Serena. Allt är bra och vi trivs!

Hoppas ni orkar läsa!

 

 

(första timmen på resan vid president palatset i Santiago)