Oj vad det har hänt saker i mitt liv. Från att ha bott i en Skånelänga på en fin gård på fantastiska Österlen med min pojkvän, jobba på hotell och restaurang och ha dem flesta jag tycker om inom någon mils avstånd till att bo i en superfin lägenhet på en gård i Slöinge, vara singel, jobba som fukking veterinärassistent (!!!!!!!!) och inte känna någon mer än mina chefer. 

Livet svänger som fan om man bara håller sig lite töjbar. Och det är jävligt coolt att tänka att jag för ett år sen inte hade en aning om att Gårdsveterinärerna fanns, och nu är jag en del av dem. Tack vare en annons på hästnet och att jag på något vis gjorde ett jäkla bra intryck i mitt ansökningsmejl trots att jag var säker på att jag aldrig skulle få jobbet och därför inte ansträngde mig till det yttersta.

Min verklighet nu innehåller alltså att få betalt för att hjälpa djur, en dröm jag haft sen jag var liten. Känns helt sjukt och så jävla bra. Och att jag hamnade just här är fan bäst. Båda mina chefer tror så mycket på mig och får mig att tro på att jag kan. Jag har injicerat sprattlande katter, tagit blodprov på häst och ensam tagit hand om kliniken en vecka när dem var på semester. Dem litar på att jag klarar det och därför gör jag också det. Jag kommer lära mig såååååå mycket här och jag ser så fram emot vad framtiden har att erbjuda! 

 

Tack Gustav för att du fick mig att inse att jag visst kunde söka det där jobbet trots att det var i Halland.

Tack Victoria för att du på något sätt hittar en stig runt vilket fett jävla monument som ställs framför dig. 

 

Du kan om du vill!

 

/ Victoria