Igår flyttade Pixar och Fanny från stallet till ett jättefint nytt ställe. Kvar ensam i hagen stod Finn och undrade vad som hände. Vi kommer sakna dem väldigt myket. Känner mig jättetaskig och extra mycket eftersom han nu går själv i en hage med knappt något gräs. Bu. Hoppas på att han kan få en kompis snarast och att vi också flyttar på oss inom den närmsta framtiden. 

Just nu är vi i ett mellanläge. Jag är det på så många plan. Boende, utbildning och arbete. Vad göra?

Boendesituationen är ju helt okej som den är, men om vi kan få bo på gården med all fin natur omkring och ett helt hus att vara i där jag skulle få ett eget stall precis som jag längtat efter i några år hade ju det varit ashäftigt. Och att hyra innan man köper ett sådant ställe känns också väldigt bra så att jag på riktigt fattar vad det kommer handla om. Att allt det beror på andra slashasars handlande gör mig smått frustrerad. Jag vill veta. Ja eller nej. 

 

Utbildning sen. Har fått mejl om att komma till Linköping för reservupprop. Har känt att högskolan kan ta sig nånstans men vissa stunder blir jag ändå lite osäker på om det är så bra utan en ordentlig utbildning i ryggen? 

Jag vill ju inte ha en osäker framtid vad gäller inkomst, och stabil inkomst hade jag kanske inte fått med en högskoleutbildning i ryggen heller men det känns i nuläget som mer troligt än om jag bara frilansar hej och hå.

Har iaf anmält mig till 3d funktion träning steg 1 i december och börjat plugga anatomi på egen hand. Har lärt mig att bracchi är överarm och brevis betyder kort. Tjo. Har även vägt hätmassörutbldningen fram och tillbaka nu en tid och blir mer och mer sugen på att faktiskt gå den. Visst det är en del pengar, men det är ett år på en skola som verkar väldigt bra och även om det jag läst om jobbchanser (dock inte på den mest seriösa sidan) verkar sådär tänker jag att vafan, jag känner ju många med hästar, som känner andra med hästar och på den vägen kan det ju bara inte vara omöjligt att hitta kunder. Ska även knåpa ihop ett pass att hålla på Bodygallerian nu i höst och se vart det kan leda. Sen finns ju den där djurvårdarutbildningen på yrkeshögskola i Skara som pockar på i bakhuvudet...Ja det är fan inte lätt. Men ett steg i taget så. Sålänge jag rör mig ifrån restaurang- och "jobb-jag-kan-få-men-egentligen-inte-vill-ha"branchen är jag nöjd. Det måste ju gå framåtframåtframåt.

 

Tills december har jag ett jobb på ca 75 % som frukostvärdinna vilket också gör det möjligt att ha ett liv på kvällen. Jag kan träna själv och äntligen ta på mig ansvar för att hålla i träning för andra på boxningen. 

Efter det vet jag inte riktigt alltså. Ska ringa en mjölkbonde och höra mig för. Vet inte riktigt vad jag kan tänka mig annars. Jag har iaf hellre ett jobb än är arbetslös så hur kräsen jag kan vara  får jag se. Antagligen inte alls så mycket. Men det löser sig.

 

/ Victoria