Jag har nu tagit tag i mitt liv på riktigt efter den tvära vändingen jag valde att göra. Mina dagar består nu till en viss del av matematik B som jag behöver ett G i för att komma in i Örebro. Jag har ju läst kursen en gång redan, men fått IG i den, och även om det inte var mycket jag förstod av det Klas-as sa så finns det ändå någonstans långt därinne i huvudet. Och det lilla som jag lyckades få in i hjärnan på lektionerna i gymnasiet bubblar då och då upp till ytan och jag får en: " Jamen just det!" känsla och ett fånigt leende på läpparna eftersom jag precis förstått en liten del av denna underliga uppfinning kallad matematik. Att det kan vara så otroligt svårt att förstå! Jag önskar verkligen att jag hade "sett den röda tråden" för då är nog matte ganska roligt. I mina ögon är matte lika roligt som att missa bussen och behöva vänta ute i snön med blöta skor, inga vantar och en storrökande blondinbella bredvid.
Jag har inte jättesvårt för så mycket annat och kan (även om jag skäms över mig själv när jag gör det) sucka lite när någon inte kan fånga en boll på gympan eller läsa en text på engelska utan att fastna på varje ord. MEN då brukar jag tänka såhär: Den där bollen som den personen inte kan fånga, är det där talet som jag inte kan räkna och då är det väldigt mycket lättare att ha sympati för den personen. Och så tycker jag att man borde tänka oftare. När det står någon och har svårt för att göra något som man själv tycker är superenkelt, så kan man istället för att sucka och himla med ögonen tänka på sina egna svagheter. För det är jag alldeles säker på att vi alla har!

Annars så träffar jag fina människor, dansar en hel del, tränar boxning och söker lite jobb.

Dagens gladhet: Jag har lärt mig Halo dansen och fått veta att vi ska vara med och fira dansens dag den 29 April på teatern med den moderna dansen :) WHOO!

/ Victoria